Jaha, det har hänt igen. Mitt svaga psyke sviker mig igen. Det var inte första gången jag har känt stigande formkurva precis lagom till ett långsiktigt uppsatt mål och PANG så är förkylningen där. Denna gång blev det rejält, är inte ens att tänka på att försöka starta på lördag. Det handlar om 30 riktigt tunga kilometer. Ingen söndagspromenad alltså. För att över huvudtaget ta sig över mållinjen gäller det att känna sig pigg och fräsch. Fruktansvärt besviken är jag när säsongen inte innehållit det jag förväntat mig och såg det som en bra chans att avsluta den bra och gå in i nästa med huvudet högt. Men men...
Nä jag säger bara ni kvinnor klagar över hur ont det gör att föda barn, då skulle ni uppleva när en man är riktigt förkyld....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar