Kalasmilen

Kalastid på milen
"Luleå. På förhand gick snacket om att Pär Wikberg, Skellefteå AIK, skulle ta sin fjärde raka seger i Kalasmilen. I år fick han dock se sig slagen av Jukkasjärvis Tobias Lustig."
-Norrbottenskuriren idag.

Trodde jag hade missat denna trevliga tävling då Lulekalaset var första helgen i aug. Men då snubblade jag över en inbjudan, plus att det gått bra där tidigare år så jag blev inbjuden att delta. Så jag drog dit, och var väl lite orolig då jag inte tävlat på ett bra tag och därför inte tränat stenhårt.
Såg på plats att en viss Tobias Lustig var på plats, vilket betydde att det kommer gå fort i början. Försökte att inte tänka så mkt på det, "he bar å spring..."
Väl på startlinjen var jag rätt nervös, och det blev även som jag förutspått. Första km avverkades på 3.04, vilket kändes fort men inte för fort. Allt under 3 min hade jag gått mig stum på. Farten fortsatte vara hög även om det sänktes några sekunder/km följande km. Vid 3 km hade jag kommit in i loppet och kände ett bra flyt. Lustig kände nog av det och tryckte på lite extra. Just före 4 km- markeringen kände jag hur han verkligen försöka grilla mig. Det funkade!
Mjölksyran började göra sig påmind och jag kände mig tvingad att sänka tempot. Göra så har två sidor, antingen kan man släppa löparen framför och arbeta in sig i ett eget bra tempo, eller också blir som det blev för mig. Släppa draghjälpen och tappa allt vad fart heter.
Resten av loppet fick jag se till att hålla undan för bakomvarande.
Kom i mål som 2:a på tiden 33.33 vilket varken imponerar på mig eller någon annan.

En stor iloge vill jag ge till min snälla pappa som skjutsade mig. Kändes som the grand old days när han skjutsade runt mig på tennistävlingar.

Samtidigt är jag imponerad av Lustig, han har gjort fina framsteg och är en offensiv löpare. Han skulle även dra lasset mot Umeå vilket betyder en ny kombatant på tävlingarna nästa säsong kanske.

För övrigt sitter jag samtidigt och lyssnar på Morgonpasset, oj vad jag längtar till ordinarie personal kommer tillbaka. Simon är helt okej men Claudia Galli är mest lite fjantig. Skånska är också jättejobbigt att lyssna på. Dock diggar jag Jonathan Unge starkt!

Åter till work...