Summering jaktdag 1-3

De första jaktdagarna med min byracka Krut, korth vorsteh.

Dag 1 Eriksberg, Boliden: Inte så mkt fågelsituationerMed facit i hand var det en alldeles för lång och intensiv dag, plus att det ofrivilligt blev alldeles för höga krav ställda på en hund som inte jagat någonting i princip. Inser att han heller inte jagade ca 65% av dagen. Han lallade bara omkring. Bättre att ta kortare släpp och dagar. Blev dock en järpe fälld över han. Bra stånd och stannade på signal, även om han inte kunde hålla sig när ytterligare en järpe lyfte. Ingen 100% klockren situation alltså.

Dag 2 Österjörn: Tyvärr enbart en fågelsituation, men den skötte Krut utmärkt. Synd bara att tjäderhönan inte tryckte så hårt och lyfte innan det blev skottläge. Men Krut stod väldigt fast och stannade direkt på signalen. Bra dag med tanke på att vi hade tre hundar och därmed växelsläpp om ca 30 min/hund.

Dag 3 Österjörn: Mer fågel den dagen. Gick på en orrkull och en ripkull. En orre blev skjuten över Krut, men var långtifrån en klockren situation. Men det var mkt beroende på mig också, han gick efter så in i helvete. Men då jag tappade fokus på hunden när jag såg vilken skottchans Greger fick så blåste jag endast en gång. Borde han blåst, vrålat och svurit till Krut stannade. Jag skulle helt enkelt bara "våld-jävla fått fast han".
Ripkullen var ett klockrent stånd, där det verkligen var magnetbeteende. Ripan lyfte och Krut gick efter några steg sen stannade. Helt ok för att vara unghund tycker jag. Gjorde sedan inkallning vilken han ignorerade och Krut tappade samtidigt fokus och stötteytterligare 4-5 ripor. Men lite rutin på det och han kanske själv kan fatta att det kan finnas fler.

Summering av dag 2 och 3 var att dessa var väldigt lärorika. Jagade tillsammans med två erfarna fågelhundjägare plus två injagade hundar, fick därför se hur ett hyffsat bra sök ska se ut. Krut fick några fågelkontakter, vissa skötte han bra, vissa inte. Fick bra tips då Krut verkar vara väldigt vittringskänslig, vilket är både bra och dåligt. Samtidigt som han är duktig på att hitta fågel genom noggrannhet måste jag pusha på han lite mer då han är försiktig på gammal vittring. Blir det en löpa efter en tjädertupp kommer vi aldrig komma ikapp den om Krut ska ställa sig på enbart vittring. Det är givetvis också orutin, där han kommer lära sig hur det luktar när det verkligen är fågel, sen för mig att se på Krut när han är osäker och därigenom kunna pusha han och fortsätta söka istället för att stå.

Helgen gjorde mig väldigt jaktsugen. När jag dessutom verkar få jaktmark bara 1,5 mil utanför stan blir det perfekt. På så vis är det lättare att få fler korta jaktdagar än få långa. Att kunna dra ut en timme eller två och jaga är ovärdeligt när man har en fågelhund som ska jagas in. Är tydligen rätt bra med rådjur på dom markerna, vilket skulle vara gott på matborde´!!